Onsdag 26 mars

Jag har inte skrivit på länge, det har varit lite mycket med jobb, sjukt barn.
Påsklov!... Inte för alla!
Igår hade jag rep med teatereleverna på en stor scen, det var intressant att se hur det skulle gå. Att arbeta i en liten teatersal om dagarna och sedan få möjligheten att komma ut på en stor scen och jobba öppnar nya kunskapsområden hos teatereleven.

Helt plötsligt skall rösten anpassa sig och fylla en hel stor scen samt nå ut till sista parkettraden. Det blev en intressant detalj att studera och för eleverna nya områden att täcka. 
Jag tycker gårdagen blev bra, framförallt att se hur de behandlade scenen, att åtgå att arbeta utåt framåt på scenen.
För många blev det en ny upplevelse att märka att rösten når inte riktigt ända ut.

Att ta sig an en ny stor scen, är alltid ett nytt landsmärke att uppleva och praktisera.
Tisdagen blev riktigt bra och eleverna upplevde det positivt. Vilket var viktigast tycker jag.
Vilket gör att vi skall återkomma till den scenen och jobba.

Att använda sig av i detta fall en liten lek är: Sätt upp en tunn sjal eller liknande i änden (sista parkettraden) av lokalen där du jobbar. Nu skall teatereleverna tala utan att skrika och använda sig av energin på scenen så sjalen eller föremålet rör sig.. Nu kommer inte detta att hända men vetskapen hos individen att få sjalen att röra på sig utan att släppa fokus från det sceniska. Så kommer det hända kraftfulla sceniska processer på scenen... Prova !

Att ge sig hän kommer att belöna sig i slutändan.


Tisdag... Upp och ned.

Dagarna är som solen, Upp ena dagen ned andra dagen. Eftermiddagen blev bättre och då med Musikelever som har ett antal timmar teater i veckan. Vilket kan vara väldigt spännande, för man vet inte alltid vad som väntar en...
Att skapa teater med rockkillar med stort R gör en att man sätter all pedagogisk kunskap på sin spets, intressant blev det.

Klockan är mycket och onsdagen närmar sig med stormsteg...


Måndag...en bra dag!

Så har vecka börjat igen med arbete. En kul och bra dag. Eleverna jobbar otroligt bra. Att lägga in en hemlighet, för varje person att förhålla sig till, är ett bra verktyg. Om personen kan förhålla sig till sin hemlighet på scenen, gör att aktiveringen av sin vilja blir större...
Man blir positivt förvånad när man ser strävan till att släpa manus blir intensivare... Det är skönt att höra kommentarer så som "- Åh, det här förb... manuset är i vägen" och liknande kommentarer.
Hur får man elever att släpa sitt manus? En fråga jag får leva med tydligen...
Ha tilltro, och du kommer att segra...

Snart Måndag!

Ja då var helgen strax slut. Imorgon börjar allvaret igen. Nu skall det repeteras så det står härliga till...
Imorgon en ny dag och nya äventyr.

Fredag... Helg!...Men lugn, det är snart måndag igen.

Jaha! Så har en vecka gått, av någon anledning så tycker jag vecorna går fortare och fortare. Är det någon som har manipulerat klockan tro? Gårdagen var bra av två skäl, det ena är att föreställningen med 2:orna gick underbart bra och reflektionerna från besökarna var mycket roliga att höra. Det andra var att det gick  bra på 3.ornas rep med Hamlet -  a story from the future, jag befann mig som bekant på föreställningarna med 2:orna.

En tanke som for igenom huvudet var några elevers kommentarer angåendet repet, när jag är närvarande är det bra fokus, när jag inte är där så tappar de fokus... som om de inte vågar jobba fritt med scenerna. Då blir min tankefråga, vad har jag gjort för "fel" eller vad saknar eleverna som gör att de inte vågar jobba fritt... utan att tänka reflexmässigt jag är inte där? Förmodligen ligger felet hos mig tror jag... Skall fundera lite kring de delarna, hur jag skall komma tillrätta med det.
I alla fall så har ett spännande projekt genomförts idag, lektion med icke teaterelever utan med mediaelever i ett projekt kallat Fanatiker... Och det gick kanon, att omsätta teoretiska lektioner till spännande kreativa arbetspass på golvet. Riktigt kul...

Ännu en ny dag har avklarats, i morgon kommer en ny!

PS. En härlig helg på er

Torsdag!

Så var denna dag över och lider mot sitt slut. En bra dag, Föreställningar för de små... 300 hundra barn i åldern 6 år till 8 år såg föreställningen av musikeleverna, vilken succé. Eleverna jobbade som tokar. Det är skönt och se att Thalia sköter sig och värnar om de sina.
Morgonen startade kl. 0850 och första föreställningen kl. 10.00. Det är mycket underbart att se hur människor växer med sina uppgifter. Det är underbart att se hur unga människor tar stort ansvar när det verkligen gäller. Jag skickar i alla fall en varm tanke till eleverna som arbetade strålande, för deras två kanonföreställningar.

Kreativa produktioner är ett osynligt lärande som kommer att räcka livet ut.

Hemma efter bra dag!

Nu är jag hemma efter en mycket trevlig dag, 2:ornas barnproduktion av musikteaterprojektet. En härlig dag, att se hårt arbete lönar sig. Det är märkligt hur det blir ibland, repetionerna skulle behöva förlängas med en vecka... Tycker man. Men så hamnar allt i fokus och alla kämpar så det står härliga till.
Kvällens (genrep) föreställning blev mycket bra. Imorgon (torsdag) kommer det 300! barn och skall se deras föreställning. Det skall bli kul. Sedan på morgonen skall det tampas med 3:ornas kommande produktion, det skall bli skoj... Hårt arbete lönar sig

Resumé

En vecka har ytterliggare har gått. Tiden, tiden är inte relevant brukar jag uttrycka mig. Men är tiden relevant, det kan den vara å ena sidan och inte. Vad menar jag då egentligen, under repetioner känner man tiden som en fiende som står väldigt nära och bankar på dörren, annars brukar jag inte inte säga att tiden är relevant i det man gör. Men tiden kryper in på en som ettt våt dimma som omslukar ens själ.
Repetionerna upplevs oftast som positivt mestadels, och när man tittar i min almenacka känns tiden väldigt nära för målet för repetionena. frågor som; kommer eleverna hinna läsa in sig, finna mål, riktiningar med sina karaktärer? Är mina mål för högt uppsatta? Jag vill bara att de skall göra det bästa det kan. Är det tiden som är revelant eller är det nåt annat som ligger i vägen och bromsar.

Många gånger hinner tiden i fatt en på många sätt.
Tiden är relevant eller inte...
I alla fall så har vecka varit god, repetionerna flyter på ganska bra. Arbetet på golvet görs det försök att få arbetet att flyta på. En liten fråga som dyker upp då och då är; är kraven förstora på eleverna under sin utbildning, som även läser andra ämnen. Det är trots allt inte bara teatern som gäller...
En fråga som jag ställer högt är... hur stora ska kraven vara att eleverna gör sitt arbete på gymnasienivå kring teaterarbetet. Ställer vi för höga krav eller är kraven för låga.
Jag tror mina lever gör ett gott arbete... och nu vet jag att de läser manus... trots lov.
"Det ordnar sig alltid i slutändan"...

Processarbete

Efter gårdagen samlas det lite reflektioner i mitt huvud kring skrivande reflektioner.
Jag hade igår ett antal elever som fick möjligheten att snygga till vissa moment i kursen sceniskt ledarskap.
De skulle som komplement leda och arbeta med musikeleverna på musikprogrammet för åk 1. Vilket resulterade i en mycket spännande lektionspass på 2 timmar. 
Deras kreativitet fanns det ingen hejd på. Slutresultatet väntade inte på sig, åk1 eleverna spontana reflektion blev "kan vi inte ha er fler gånger".


Nu kommer det intressanta tycker jag, nämligen teaterelevernas reflektion. Mina elever skall alltid "logga" efter "sina" lektioner och delge det utifrån sina egna reflektioner hur lektionen varit, samt hur de har uppfattat och förstått vissa moment i det vi gjort lektionen innan.

Att bara se eleven arbeta på golvet är en sak men vad händer i knoppen efter lektionspasset. Mina elever i detta fall brukar vara vanligen väldigt kortfattade i sitt reflekterande, men nu efter passet med musikeleverna så hände det något fantastiskt. Loggsvaren som kom in under kvällen var ca 2-3  A4 sidor skrivna ark med reflektioner, tankar, upplevelser osv.
Omfattningen fick mig att glatt läsa vad teatereleverna har genomgått för processer. Följdfrågan som kommer som ett brev på posten var  -varför har inte eleverna haft samma innehållstyngda processtänk tidigare. Var det så att eleverna upplevde lektionspasset som något verkligt, "skarpt läge". Deras tankar utvecklades till en verklig viktig händelse.

Min slutfundering kring detta blir: Vad har jag gjort tidigare för fel som fått eleverna att skriva ned sina tankar fåordigt. Kan det vara så att eleverna har känt tidigare ett tvång utifrån vad det tror att de skriver vad jag vill se, inte vad de känner... Så det kan gå ibland!

Sommaren

Så har Roslagens SommarTeater dragit igång sin process, repetionerna kommar att starta snart... kul. Kollationering komer att ske i slutet av februari. Första bidragen börjat droppa in...Lyfter på hatten och tackar... Nästa steg är att få ihop rollérna och fysiska personer... skapar just en ny kategori, Roslagens sommar teater här på bloggen... så det inte blandas för mycket eller det ska kanske blandas...

Bättre

Jag måste bli bättre på reflektionerna.
 I alla fall så känns det bra efter repetionerna och se teatereleverna stärkta i själen efter ett bra arbete. Positiv feedback är något man glömmer ofta lyfta fram si så där lite extra. Att se känslan som växer hos de berörda är skönt... Och hur de förstår det kreativa arbete på golvet samt vad det har presterat...

Repetioner

Så har har vi gått in i veckan med dag 2(tisdag), en fråga jag lurar på, hur hanterar jag frustrationer utan att påverka arbetet negativt. I alla processarbeten så uppkommer frustrationer av olika slag någon gång. Men om det är frustrationer som återkommer kring samma saker, då kan det börja bli jobbigt.  
En kollektiv process bör således alla ta ansvar för.
Men om detta inte sker så måste jag då, få bort frustrationerna så det kreativa arbetet kan fortskrida...
Den som lever få se...


Sommar, sommar

186842-1
Det här är jag... Som kommer att skriva lite om teater och livet runt om kring det som sker nu och då....

Första inlägget

Välkommen till min nya blogg!