Teaterbloggen

En vecka har ytterliggare har gått. Tiden, tiden är inte relevant brukar jag uttrycka mig. Men är tiden relevant, det kan den vara å ena sidan och inte. Vad menar jag då egentligen, under repetioner känner man tiden som en fiende som står väldigt nära och bankar på dörren, annars brukar jag inte inte säga att tiden är relevant i det man gör. Men tiden kryper in på en som ettt våt dimma som omslukar ens själ.
Repetionerna upplevs oftast som positivt mestadels, och när man tittar i min almenacka känns tiden väldigt nära för målet för repetionena. frågor som; kommer eleverna hinna läsa in sig, finna mål, riktiningar med sina karaktärer? Är mina mål för högt uppsatta? Jag vill bara att de skall göra det bästa det kan. Är det tiden som är revelant eller är det nåt annat som ligger i vägen och bromsar.

Många gånger hinner tiden i fatt en på många sätt.
Tiden är relevant eller inte...
I alla fall så har vecka varit god, repetionerna flyter på ganska bra. Arbetet på golvet görs det försök att få arbetet att flyta på. En liten fråga som dyker upp då och då är; är kraven förstora på eleverna under sin utbildning, som även läser andra ämnen. Det är trots allt inte bara teatern som gäller...
En fråga som jag ställer högt är... hur stora ska kraven vara att eleverna gör sitt arbete på gymnasienivå kring teaterarbetet. Ställer vi för höga krav eller är kraven för låga.
Jag tror mina lever gör ett gott arbete... och nu vet jag att de läser manus... trots lov.
"Det ordnar sig alltid i slutändan"...