Teaterbloggen

Jag har inte skrivit på länge, det har varit lite mycket med jobb, sjukt barn.
Påsklov!... Inte för alla!
Igår hade jag rep med teatereleverna på en stor scen, det var intressant att se hur det skulle gå. Att arbeta i en liten teatersal om dagarna och sedan få möjligheten att komma ut på en stor scen och jobba öppnar nya kunskapsområden hos teatereleven.

Helt plötsligt skall rösten anpassa sig och fylla en hel stor scen samt nå ut till sista parkettraden. Det blev en intressant detalj att studera och för eleverna nya områden att täcka. 
Jag tycker gårdagen blev bra, framförallt att se hur de behandlade scenen, att åtgå att arbeta utåt framåt på scenen.
För många blev det en ny upplevelse att märka att rösten når inte riktigt ända ut.

Att ta sig an en ny stor scen, är alltid ett nytt landsmärke att uppleva och praktisera.
Tisdagen blev riktigt bra och eleverna upplevde det positivt. Vilket var viktigast tycker jag.
Vilket gör att vi skall återkomma till den scenen och jobba.

Att använda sig av i detta fall en liten lek är: Sätt upp en tunn sjal eller liknande i änden (sista parkettraden) av lokalen där du jobbar. Nu skall teatereleverna tala utan att skrika och använda sig av energin på scenen så sjalen eller föremålet rör sig.. Nu kommer inte detta att hända men vetskapen hos individen att få sjalen att röra på sig utan att släppa fokus från det sceniska. Så kommer det hända kraftfulla sceniska processer på scenen... Prova !

Att ge sig hän kommer att belöna sig i slutändan.